Tredje advent

_20171205_194420.JPGI dagens lucka finns en sång med en märklig text om fattigblomst som står på ängen, mest ibland tistlar, och om fattig bror som har det bekymmersamt på den smala vägen. 

Texten får mig att tänka på Den Trötta som jag mötte. Den Trötta som tyckte att hon aldrig räckte till. Att hon inte kunde hjälpa och rädda alla. Hur hon än försökte så var alltid Samvetet där och undrade om hon inte kunde ha gjort lite till. Om det inte fanns Någon eller Något som hon hade försummat. Den Trötta, som med ett sardoniskt fniss konstaterade att om hon någon gång kände sig nöjd, så kom genast jantespöket dansande med en bukett tistlar och viskade att hon inte skulle tro att hon var något. Det ständiga vacklandet mellan misslyckande och hybris. Jävla uppfostran! utbrast Den Trötta.

Kanske behöver Den Trötta få besök av sångens gode herde, som hämtar fattig broder till den breda vägen. Vila dig lite, säger Den gode herden. Var inte så sträng mot dig själv. 

Lucka 17 – Herren går på ängen av Allan Pettersson

———

Nån som jag på facebook hittar du alla ljudliga luckor!

Annonser

Andra advent

DSC_1049.JPGJag sjöng för ett tag sen sången ”Jag ger dig min morgon” på en begravning. En så poetisk text! En sång med så mycket kärlek i! Jag började fundera på varför den hade önskats.  Hur tänkte den som önskade sången? Jag tror det var den avlidna själv som hade valt sången. Tyckte hon helt enkelt bara att det var en fin sång? Eller brukade kanske någon sjunga den för henne? Eller brukade hon själv sjunga den för någon? För någon hon älskade, kanske för sina barn?

Plötsligt slår det mig att hon, den avlidna, kanske valde den här sången för att ge den till sina anhöriga som är kvar här i jordelivet. Det är kanske hon som lever nu, fullt ut, i det nya livet, och ur hennes perspektiv är det de efterlevande som ännu inte är vakna?

Ännu en tanke tränger sig fram där jag sitter i kyrkan och funderar. Och kanske har tankarna ränt iväg lite för långt nu. Men i alla fall. Jag testar:

Det kanske rentav är vad Gud själv sjunger för oss när han försöker få oss att vakna. Vakna till ett nytt liv utan prestige och maktlystnad. Utan våld eller maktlöshet. Vakna till kärlek och medmänsklighet. Till det sanna livet. Han som är själva kärleken. ”Jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag”.

Lucka 10 – Jag ger dig min morgon

Gilla Nån som jag på facebook så missar du ingen ljudlig lucka! 

Första advent 

Första söndagen i advent. ​Har varit i kyrkan och berett väg och hosiannat mig alldeles hes. Massor med folk och buller och bång. I kyrkan vill jag vara på första söndagen i advent, mitt i all glädjen. Tror inte jag har missat en enda sen… minns inte!

Men nu är jag hemma – och den förträngda förkylningen kräver uppmärksamhet och bankar ilsket i huvudet. Jag sjunker ner i soffan och tänder ett ljus. Jag tänker på Elia, som efter storm, jordskalv och eld mötte Gud i ett stilla sus (1 Kung 19).

Så kom, stillhet, kom advent till min tysta ensamhet.

Lucka tre: Adventstid, kom till mitt ensamma hus

———————————————–
Gilla Nån som jag på facebook för att inte missa någon ljudlig lucka!

Sätt färg på november

Nu är november snart slut. December är ju ännu mörkare, men då vi är ganska bra på att pigga upp oss med ljus och stjärnor och rött julpynt. November är som gjord för att gnälla på. Herregud & co på Facebook brukar uppmana till att sätta färg på november, och jag har spanat hårt för att hitta färgklickarna. Här är några:




Foto

Öppen himmel

En gång bodde jag mellan berg. Jag tycker i och för sig att bergiga landskap är vackra, men något fattades. Någon mellan bergen sa, att det är bra med berg, för man ser så långt då. Det stämmer ju på så sätt att man ser mycket av landet där det ligger på bergssluttningarna, men det låter väldigt paradoxalt för den som likt mig känner sig instängd.

Från landet mellan bergen flyttade jag till plätten på slätten. En del tycker slätten är ful. Inte jag. Där ljusnade livet. På slätten tonar landskapet bort i fjärran. Men man ser, liksom här vid sjön där jag växte upp, himlen. Himlen – ljuset, molnen, djupet i landskapet. Och jag älskar det.

Foto