Vitsippstiden

Andas djupt i vitsippstiden

Foto

Annonser

Äntligen

Äntligen vågar man tro att det är slut på vintern. Vi fick ett ryck och for ut till blåsipporna ikväll. Först såg vi inga. Är det för kallt, för tidigt trots allt? Krafsade försiktigt bland fjolårslöven – jodå, där fanns några små bebisar! Längre fram hade några vågat sticka nosen ovanför täcket. Solen försvann och svanarna simmade i det orangea. Jo, det är vår. Tack.

Foto

Flytta berg

SONY DSCJag har sett den på facebook ett antal gånger nu de senaste veckorna: ”Flytta inte berg för människor som inte skulle flytta en sten för dig.”

Nu tar vi och tänker en gång till. Tänk att det är du som sitter där, med berg av stenar framför dig. Du orkar inte ett dugg mer. En vän går förbi. En vän du försummat ett tag, för du har haft så många stenar att flytta på. Du lyser upp när du ser din vän. Men vännen går förbi, med näsan i facebook. Den kastar en blick mot dig – och skakar på huvudet. Nä, säger blicken, du hjälpte inte mig med mina stenar, sitt du där med ditt berg. Vännen viftar triumferande med mobilen – kolla här, det står på facebook, och alla människor håller med – jag ska inte hjälpa nån som inte hjälper mig.

Det är faktiskt så, att det finns en massa människor som inte kan flytta ens ett enda gruskorn till på egen hand. Vad ska vi göra med dem? Strunta i dem? De får ju skylla sig själva att de är gamla, sjuka, deprimerade, utbrända eller kanske ”bara” trötta och allmänt less?

Vi hänger ihop, inte bara två och två där vi rättvist i tur och ordning flyttar varandras ungefär lika stora stenar och byter ett lagom stort äpple mot ett likvärdigt päron. Vi hänger ihop i långa kedjor, där du ger ett äpple till någon annan som flyttar en sten åt en tredje som delar med sig av sina mackor till en fjärde som hjälper en femte att dra vagnen en bit… osv… osv…

”Allt vad du vill att andra ska göra för dig, det ska du göra för dem” – så sa en vis man. Varför har vi vänt på det till att bli ”hjälp ingen som inte hjälper dig”?