Nyårslöften?

Nytt år på väg, lika säkert som att solen går upp där bortom diset.

Nej, jag ger inga nyårslöften. Det här gamla 2017 innehöll en massa oro, sorg och trötthet. Men också såklart ljuspunkter och lyckliga stunder. Det nya året lovar ingenting bestämt. Inte jag heller. Däremot har jag en radda med önskningar. Jag brukar säga till barnen att man får önska vad man vill, även om man inte får allt man önskar. Så här kommer mina nyårsönskningar.

Jag lovar inte att motionera mer, men jag önskar att jag ska få tillbaka viljan och orken att springa och cykla, som försvann nånstans bland all oro och sorg.

Jag lovar inte att äta mindre godis och kakor, men jag önskar att jag inte ska känna behov av att tröstäta.

Jag lovar inte att bli en bättre mamma, men jag önskar framtidstro och hopp till våra barn och ungdomar, mina och andras.

Jag lovar inte att bli en bättre människa, men jag önskar att jag ska få kraft till bön och stöd och hjälp där det behövs.

Jag lovar inte att börja ett nytt liv, men jag önskar mig inspiration och glädje, och detsamma åt alla som behöver mer av det.

Jag önskar hälsa och kraft åt dem som är sjuka, särskilt åt den som väntar med bävan på en stor operation och åt den som nyligen fått diagnos på kronisk sjukdom. Och jag önskar mod och trygghet åt alla som är rädda.

Jag önskar kärlek till allas hjärtan och frid i allas sinnen. Och när jag ändå håller på så önskar jag god vilja och fred på jorden också. Någon gång ska väl ens önskningar slå in.

Gott nytt år!