Det är trevligt med överraskningar! Idag överraskade jag mig själv genom att jogga hela varvet runt på elljusspåret, under glada hejarop från rödhake, taltrast, bofink, gärdsmyg, gulsparv, svartmes och alla möjliga andra små kompisar. Inte svårt att orka med en sån hejaklack!
Rätt många daggmaskar var också ute och motionerade. De tyckte precis som jag att asfalten är för hård. Hade jag varit sådär en 40 år yngre hade jag nog agerat daggmasktaxi och transporterat dem till mjukare underlag… Visst är det synd att vi tappar en del av barnasinnet? Jag mötte också ett gäng ohörbart skrålande mördarsniglar. Det är väl också ett vårtecken antar jag… Det går inte att jogga med kamera, så några bilder blev det inte idag. Istället får ni se en bild från igår, tyvärr var endast mobilkameran tillgänglig, men ändå – ett solgult vårtecken!
Det verkade inte lämpligt att plocka dem, eftersom de växte under det tåg jag just klivit av. Det är nog sant att blommor mår bäst av att stå där de står trots allt. Vi kan i alla fall konstatera att livet är starkt, mycket starkt. Sen kan man, om man har lust, klura vidare på detta att sprida ljus och glädje i smutsiga bullriga omgivningar, att se det vackra mitt i fulheten och att låta barnasinnet hjälpa livet.
Lev väl i våren!
Nån som jag 